Nu har jag fan bestämt mig!!!
Onsdag:
Gud vad stolt jag blir över mig själv alltså... igår så gick jag för 2:a dagen i rad och la mig tidigare än 00.00. Jag börjar få in den rutinen nu vilket känns oerhört skönt. Jag somnade kanske runt 23.30 och när jag vaknade imorse så känner jag mig så otroligt mycket mer utvilad än dom dagarna jag lägger mig runt 01.30 - 02.00. Det är så jävla skönt att jobba en hel dag och sen komma hem, äta middag, chilla på rummet ett tag, käka kvällsfika och kolla på mina vardagliga kvälls program sen någon serie lr 2 och sen lägga sig. En perfekt dag. Man hinner fan inte med så mycket mer. Kan hända att man någon dag också kör en biljard match eller lite pingis mot grabbarna här nere och då blir man ju bara ännu tröttare sen mot kvällen.
Har somnat riktigt skönt då och speciellt dom kvällarna då jag inte har så jävla mycket oros tankar över vissa saker och ting eller över någon.
Jag har fan betämt mig för att hålla i det här nu. Hopp i säng och sova före 00.00 !!! :D
Dagen idag var helt okej... Jag jobbade på som vanligt och idag så var vi ner till Båtsta och hämtade först en "grill" som vi körde ner till "Ta-till-vara" för den skulle fixas till inför sommaren sen körde vi tillbaka dit och "Janne" som har "motorsågs"-licens sågade ner ett par tre stora träd som har ruttnat och fällts ner tack vare dom extrema vindarna som härjade här för några veckor sedan. Jag och "Fredrik" plockade upp allt annat skit runt omkring och la sen alla grenar och stockar som "Janne" sågar av på bil flaket. Det tog i stort sätt nästan hela dagen och pula med de där och sista timmen så drog vi till Islingby och packa 5 - 10 säckar ved.
När det var dags att åka hem så skyndade jag mig till soc innan dom han stänga för att lämna in min ansökan så att jag kan få pengar på måndag. Borde gjort det tidigare egentligen för då hade jag fått dom redan den här veckan men det har varit så jävla mycket i mitt huvud dom senaste dagarna så jag har inte tänkt på det.
Kom hem sen lagomt till middan, potatis och fiskgratäng. Tänkte: "Åh nej, fiskgratäng?"
Men det var fan helt okej, fullt ätbart faktiskt så det blev jag glad för. Slapp jag käka mig mätt på mackor lr ta en av mina pan pizzor som ja annars ska ha till jobbet.
Efter maten så la ja mig bara och kollade på TV. Ringde ett samtal också som gjorde mig på så bra humör. Jag blev så jävla glad och lättad över att vi kunde prata med varandra igen. Jag njöt i hela 49 minuter då jag bla fick höra hur min tokiga son sprang runt och busade. Pratade konstant och ropa "Mamma!", "Mamma!", "Mamma!", "Mamma!" och när jag sa någonting blev han alldeles tyst och fick någon blyg min typ, haha. Så söt! Jag älskar verkligen den grabben. Mitt <3
Mot kvällen sen så blev det som vanligt mina kvälls program, "Robinson", "Sveriges Mästerkock" & "Paradise". Idag så skulle dom 2 FINALISTERNA koras i "Sveriges Mästerkock" och någon av tjejerna i "Paradise" skulle få packa och åka hem.
FINALISTERNA i "Sveriges Mästerkock" blev "Sofia" och "Edward". Min favorit "Christoffer" fick lämna. Tråkigt. Men dom andra 2 är också otroligt duktiga och väl värda att stå där i FINAL. I "Paradise" sen så fick "Victoria" lämna... Jag hade nästan ställt in mig på att "Lisa" skulle få lämna men den nya killen "Alex" som jag stör mig nå så fruktansvärt på valde att gå emot alla i gruppen eftersom han tror att han är störst bäst och vackrast där inne och att INGEN ska minsann bestämma eller försöka påverka honom om vilka val han ska göra där inne utan det är det bara han som kan. Usch! Så vidrig alltså. Han kommer inse sen att det kommer påverka hela hans medverkan där. Han och "Lisa" kommer vara dom som alla vill ha ut.
Torsdag:
Idag så fick jag återigen en helt otroligt bra natt sömn. Somnade igår igen före 00.00. Vaknade inte en enda gång under natten utan sov som en bäbis hela natten och kunde glatt och piggt gå upp 06.40 när klockan ringde. 2 nätter i rad nu där jag inte känt att jag hellre vill ligga kvar och sova än att gå upp. Så jävla skönt.
Trampar iväg till jobbet och har en riktigt go känsla i kroppen. Ser fram emot dagen. Idag så jobbar jag bara "halv-dag". Det finns en del av oss som bara går till 11.00 på Torsdagar pga att man ska få tid till att söka jobb, utbildning, lämna in ansökningar, gå på inbokade möten osv... Jag är en av dom pga att jag har "Eftervård" varje Torsdag. Det är skönt, då kan man i lugn och ro fokusera på det i några timmar.
Jag stack hem en snabbis och snackade med personalen om ett problem som jag har tagit upp med dom. Jag fick tyvärr inte dom svaren jag hade önskat mig men dom har inte haft det mötet dom skulle ha sinsemellan än så jag väntar fortfarande på att dom ska ha de och sen så får vi se vad dom kommer komma fram till. Hur vi ska lösa den här situationen för nu har det gått för långt alltså. Gränsen är nådd och bägaren har runnit över. Det får vara slut på de här nu.
Efter att jag haft mitt lilla möte med henne så drog jag iväg till Coop och köpte dagens fika till "Eftervården" (jag la ut till Andrew) som inte skulle hinna köpa fika pga att han jobba. Sen åkte jag ner på stan och mötte upp Stephanovich. Vi gick tillsammans sen ner till The House Of X-cons och tog oss en kaffe och umgicks lite med folket där innan vi drog vidare till "Eftervården".
Nu hade dessutom vädret blivit helt jävla galet!! 15 grader varmt i skuggan och det var MINST över 20 grader i solen. Den stekte på nå så in i helvete när det väl var vindstilla. Jag lämnade jackan hemma och tog t.o.m av mig tröjan och cyklade i T-shirt bara. Så jävla skönt. Riktiga vår/sommar vibbar fick man ju.
På "Eftervården" sen så var det kul att träffa personalen där, var vissa som jag inte hade sett sen jag lämnade stället. Sen är det alltid kul när vi som gått tillsammans där träffas upp och har dessa möten. Idag så handlade det om "rädslor". Vi pratade som vanligt först om hur det går för oss, vad vi gör på dagarna osv osv. Sen så fick var och en av oss berätta vad vi har för "rädslor", om vi känner "rädslor" över något osv.
Jag berättade bla att min största rädsla är att falla tillbaka igen. Att jag på något sätt skulle gå tillbaka till mitt gamla liv, mina gamla beteenden och rasera allting som jag nu under 7.5 månaders tid har kämpat stenhårt med att bygga upp. Jag skulle då känna att jag var tillbaka på ruta 1 igen. Att allt jag har jobbat med och kämpat för har varit helt i onödan. Jag skulle känna att jag sviker så otroligt många människor. Ja skulle svika kärleken i mitt liv, mina barn, min familj, mina vänner, folk runt omkring, personalen både på stoltzen och här på boendet.
Det är så otroligt många som tror på mig idag, som stöttar mig och hjälper mig med att tillfriskna, att må bra, känna lycka och att finna en mening med livet och skulle jag då falla tillbaka på något vis så skulle det kännas så jävla jobbigt. Den besvikelsen skulle ta kål på mig tror jag. Ja skulle skämmas värre än en hund alltså. Jag vågar verkligen inte riskera att hamna där. Alla mina broar som jag har byggt upp nu skulle rasera på några sekunder. Allt förtroende skulle blåsa iväg som ett höstlöv. Det finns inte på världskartan att jag riskerar det. NO WAY!
Jag mår allmänt jävligt bra just nu. Det fysiska måendet kan bli bättre och det psykiska måendet svajjar väldigt mycket upp och ner just nu men jag hoppas kunna förbättra det också med tiden. Kraften och styrkan vet jag finns där och viljan. Gäller bara att mitt tålamod gifter ihop sig med dom andra 3 så kommer det nog lösa sig.
Jag snor ett citat som en kompis till mig sa en gång: "Ingenting är egentligen jobbigt, allting är väldigt enkelt, det gäller bara att ha fokus på rätt saker"
Så jävla sant...
När "Eftervården" var slut så cyklade jag hem till min otroligt saknade vän, min allra bästa kompis Jonathan "Beckeen" Bäck. Vi hade igår bestämt att vi skulle träffas upp idag efter jag var klar och vi skulle ta en lång promenad runt "sportfältet". Vi ska försöka göra det VARJE DAG nu ett tag framöver. Våra äckliga KILON ska bort. Jag parkerade cykeln hos han sen tog vi bin till fältet. Slängde av mig tröjan och vek upp jeansen till shorts sen börja vi knata. Fan va grejer vi hade att ta igen med varandra. Pratade fan om ALLT mellan himmel och jord.
Det kändes verkligen så jävla skönt att få prata ur sig om saker och ting till honom. Han har alltid varit den som lyssnat på mig och jag för honom. Vi snackade på så jävligt och bara gick å gick å gick. Till slut stanna vi till och kolla klockan, över 1 timme hade vi gått och vi hade hunnit med 3 fulla varv (den längsta vägen runt).
Vi gick klart varvet sen tog vi bilen och cruisa runt lite. Stack till Willys för han skulle handla lite sen till Jula för han behövde en ny "kaffebryggare". Sen skjutsa han tillbaka mig till sig så att jag kunde hämta cykeln och trampa hemmåt. Där väntade dagens middag som jag bett personalen lägga undan. PANNKAKA!! ;D MmmmmMUMS.
Efter maten så började jag skriva på det här inlägget och tog sen ett break vid 19.30 då "Robinson" började. Idag vankades det "Robinson-tväling" och idag så känner jag nästan att det gula laget "Lag NORD" är tvungna att VINNA annars kommer dom ju gå under totalt. Deras psyke och självförtroende kommer ju vara mer än sargat. 4 raka tävlings förluster, ingen mat, inga förnödenheter what so ever förutom 3 kuddar typ. Dom har sin "ELD" det är det enda. Jag kan inte ens fantisera om hur dom lär må, hur dom har det och speciellt inte om dom skulle förlora ytterligare 1 tävling till.
Tävlingen går ut på att dom som lag ska stå under en ställning och hålla i 1 varsin 5kg säck ovanför huvudet och efter 5 minuter så måste 1 ur laget lämna över sin säck till en av lagkamraterna som då får 2 säckar och efter ytterligare 5 min så är det nästa persons tur att ge bort säcken och det här skulle dom göra tills något av lagen inte orkar hålla i säckarna mer för om någon släpper sin/sina säckar så fäller dom ner en grej som gör hela laget blöta. Jag ska tillägga också att dom under hela tävlingen MÅSTE hålla dessa säckar ovanför huvudet. Det lag som blir blöta först FÖRLORAR.
Det gjorde ont i mina "triceps" muskler bara jag hörde vad "Anders" (programledaren) sa när han beskrev hur tävlingen skulle gå till. Dessutom så blev jag helt övertygad om att det röda laget "Lag SYD" skulle ta hem den här tävlingen också. Asså dom är som ett gäng "GLADIATORER" jämfört med "Lag NORD" så det här skulle dom ta hem enkelt. Det gjorde dom också... "Lag SYD" stod lite mer än en halvtimme med 4 deltagare medans "Lag NORD" inte orkade mer och fick lov att släppa säckarna. Dom var dessutom bara 3 pga att en i deras lag gav upp ganska tidigt in i tävlingen så dom var i stort sätt 1 deltagare mindre under hela tävlingen, fanns inte en chans att dom skulle slå "Lag SYD" då.
Nu kommer dom hamna i ytterligare 1 Ö-råd och jag har väl mina aningar om att det kanske blir "Ola" igen som hamnar i risk zonen eller så blir det bruden idag som inte presterade så bra på tävlingen, hon som gav upp först. "Pia", 70-åringen höll fan sig kvar länge, hon slog halva sitt egna lag innan hon gav vika. Jävla krut i den kärringen asså. Haha.
Idag på jobbet så åkte vi mest runt och cruisa lite. Vi kollade in lite kommande ställen där det eventuellt kommer behövas städas och plockas skräp. Nästa vecka ska vi också börja att åka runt bland små vägarna kring halvars, spraxkya, romme, torsång och plocka ner "väg-pinnar" som Plogbilarna guidear sig efter när dom plogar vägarna. Tror inte det kommer komma nå mer snö nu alltså. Chansen är väldigt liten men man ska aldrig säga aldrig.
Jag kommer ihåg när jag och "Beckeen" för ca 13 - 15 år sedan umgicks med 2 st brudar. Det var under påsk för vi hade påsklov från skolan vill jag minnas. Det var precis en sån dag som det var idag typ, kanske lite lite varmare. Jag och Bäck hade bara shorts och T-shirt på oss. Vi åkte och mötte upp dom här tjejerna vid Ica-trumpeten på Bullermyren sen åkte vi hem till en av tjejernas villa som låg på andra sidan järnvägen. När vi kommer dit så bestämmer vi att vi ska ha ett "film-maraton". Jag TROR att vi antingen kollade på "SCREAM" 1, 2 & 3 eller så var det "Jag vet vad du gjorde förra sommaren"-triologin, minns inte riktigt men skitsamma.
Klockan var typ 14.00 när vi började kolla på filmerna. Det var som sagt strålande sol ute, riktiga vår känslor och vintern var typ över. Måste ha varit nära 20 grader varmt där på dan.
Vi såg alla dessa filmer i hennes källare, vi täckte för källar fönstren så att det var mörkt i rummet. När vi hade kollat klart på alla filmer, ca 6 timmar senare med lite pauser för att pissa och hämta snacks och så så var det dags för mig och Bäck att åka hem. När vi går upp för källaren, sätter på oss skorna, jag tar fram en cigarett som jag längtat som fan efter att få röka och sen går vi ut. Vet du vad vi möts av?? Haha. I shorts och T-shirt står vi där och ska ta våra cyklar och cykla hem men då möts vi av att det VRÄKER NER SNÖÖÖ och det låg säkert MINST 2dm redan på backen. Vi fick fan en varsin chock alltså. Det var bara att halv springa hem typ med cykeln i shorts och T-shirt och pulsa i snön. Så jag kommer aldrig räkna bort snön, haha.
På tal om minnen så åkte vi som sagt förbi Torsång idag med jobbet och när vi åkte förbi Torsångs IP, fotbolls planerna där så fick jag upp ett gammalt minne ifrån när jag spelade fotboll i Tunabro och mötte Torsång där på en av planerna. Jag kommer ihåg den matchen så jävla väl för vi VANN den matchen med 8 - 0 och jag gjorde 5 av målen. 1 av dom 5 målen gjorde jag dessutom nästan från mitt egna mål. Jag såg att målvakten var långt ute och sulla med nånting så jag reagera snabbt och drämde till med ett lång skott, bollen seglade över hela planen, över målvakten och in i mål. Så jävla snyggt alltså! Föräldrarna blev som galna på sidan av. Wattberg, Wattberg, Wattberg skandera dom! :D Då var jag stor i skorna. Hahaha. Herregud. Vilka minnen.
När vi ändå talar om minnen så vill jag dela med mig om ett annat minne. Ett minne som många inte har sett eller hört om. Ett minne som jag har ifrån behandlingen. En uppgift som var och en av oss fick. Jag läste upp det här brevet på ett AA-möte en gång och jag var så in i helvete nervös, svettades som en jävla gris men när jag hade läst upp det så var det flera stycken som blev tårögda, berörda och kände igen sig väldigt mycket. Det var otroligt uppskattat och dom tyckte det var jättebra och fint skrivet. Det var också väldigt modigt av mig att läsa upp det. Så jag vill göra det till dig också så kanske du också blir berörd eller du kanske också känner igen dig. Uppgiften handlar om att vi skulle skriva ett "BREV" till sjukdomen "Beroende". Det lyder:
Hej Sjukdomen!
Du undrar om jag har glömt dig? Nej det har jag inte. absolut inte, tvärtom. Jag blir påmind i stort sätt varje dag om att du din jävel finns där och lurar i buskarna, runt hörnet, i mitt undermedvetna och i mina drömmar men skillnaden idag är att jag är medveten om vem du är, förut så såg jag inte de och jag ville inte tro något annat än att du var min vän, att jag behövde dig jämt och ständigt och att du var något som var bra för mig. Du gjorde mig ständigt glad och lycklig och du fick mig att aldrig känna smärta, skam eller sorg. Det var det jag behövde då men idag så har jag kommit till insikt att det bara var ett skådespel, en teater och en hemsk föreställning som nu har nått sitt ljuva slut. Jag har lyckats hitta nyckeln tillbaka till mitt liv och jag har lyckats knäcka koden till kassavalvet där du har lagt och förvarat mina känslor i så många år. Jag har lyckats hitta det som du har försökt gömma undan för mig under hela mitt liv och jag är idag så sjukt tacksam för det.
Nu är det din tur att må dåligt, känna dig ensam, övergiven, misslyckad och inte behövd. Jag är färdig med dig, jag är klar med dig, jag behöver inte dig längre, du är inte till någon nytta för mig överhuvudtaget. Du kan inte lura mig längre, jag har idag fått flera verktyg och insikter som gör att jag kan se igenom dig, känna igen dig och se när du är på väg på flera kilometers avstånd. Jag står idag på en grund som är starkare än någonsin och mitt bygge av mig själv är oförstörbart, jag blir bara stadigare och stadigare. Jag känner att jag bara blir starkare och starkare. Jag kan verkligen känna av ditt HAT för allt det här, ditt HAT mot AA, NA, CA, ACA - möten, behandlingar, behandlingshem, missbruksprogram och högre makter/krafter så som gemenskaper, GUD, ÖDET och ANDLIGHET men vet du vad? FUCK YOU!!! Hata bäst fan du vill, jag bryr mig inte ett jävla dugg.
Låt hatarna hata är mitt motto för den enda som förlorar på det är dom själva. Jag ÄLSKAR mötena och min högre kraft, dom hjälper mig så otroligt mycket och dom får mig att känna mig så som du gjorde en gång i tiden så det är därför som jag inte behöver dig längre, jag har lyckats hitta flera ersättare för dig nu. Förut så fanns det bara du i min startelva, beroendet var min målvakt, haschet var mitt försvar, alkoholen mitt mittfält och DIFFE var min anfallare men idag har jag byggt ett nytt lag. Jag är målvakten, min familj är mitt försvar, mina vänner är mitt mittfält och min högre kraft är på topp och skulle vi spela en match mot er så är jag övertygad om att vi skulle spöa skiten ur er. Mitt nya lag gör så att jag idag kan känna stolthet, stolthet över vem jag är, stolthet över att jag kan känna, stolthet över att jag kan gråta, stolthet över det jag har och stolthet över att jag kan prata, be om hjälp och stå emot dig. Jag är inte ensam längre, jag har folk bakom mig som backar upp mig till 100% och som stöttar mig när livet känns jobbigt.
Jag känner också en otroligt stor tacksamhet, tacksamhet för att jag är nykter och drogfri, tacksamhet för att jag får vara mig själv, bli sedd, bli hörd och bli accepterad för den jag är, tacksamhet för att jag har folk runt omkring mig som hjälper och stöttar mig i svåra, tuffa och jobbiga situationer. Stora som små. Jag har idag börjat bygga upp och reparera det som du och jag tidigare har förstört och även försökt förstöra, det är mycket jobb kvar, ROM byggdes inte på en dag, detta är ett livslångt projekt men utan dig och med mitt nya lag på planen så har vi kommit en bra bit in i matchen. Jag kan idag välja bort dig, facea verkligheten och känna frid. Jag är FRI!! Dina handklovar runt mina handleder finns inte kvar, jag är FRI!! Ditt kassavalv med mina känslor har jag knäckt, jag är FRI!! Ditt fasta grepp om mig har helt och hållet släppt, jag är FRI!! Fri som en fågel flaxar jag mot ett bättre liv, starkare relationer, bättre självkänsla, starkare värderingar och mot något som jag idag kan stå för, jag är FRI... FRI... FRI...FRI!!
Tack för mig. Det var allt. Godnatt och sovgott. Ta hand om dig och tack för att du läste allt.
Kärlek till dig <3
PS: Jag har nu klarat av hela 3 dagar utan Coca-Cola och jag har haft en oöppnad Grill Chips påse i 2 dagar. Det går framåt. Promenad imorrn igen + gym. #Beach 2020!!
Nu har jag fan bestämt mig för att hålla i det här!!
HAHAHAHA!!! :D
Du är så jävla värdelös. Du har jiddrat med fel person igen. Som vanligt. Under alla dessa år har du varit en jävla nolla. Väx upp nu för fan. Inte ens för 15 år sen. Väx upp "krabban"